Publicerad av Åsa Kalée den sep 23, 2019

Bröstplåtar, timbrering, blasonering och historiska missförstånd. Så skulle man nog kunnat sammanfatta heraldik, läran om vapen.

Vad är vad? Får vem som helst göra sig ett vapen? Hur vet jag om det jag vill ha redan finns? Purister, gör er redo! I slutet av referatet följer länken till databasen ”Källan”. Som en helig gral där inspirationen till det egna skapandet finns. Go wild, men var försiktig med purpur.

Henric Åsklund är ordförande i Svenska Heraldiska Föreningen, en förening med ca 600 medlemmar. Han är filosofie doktor i heraldik och har fått förtjänstmedaljer och uppskattning för sitt arbete med att bland annat utveckla och förnya föreningen.

Skölden är huvudsaken men själva definitionen av vapnet, blasonering – dvs den skriftliga beskrivningen av de färger och komponenter som ingår, är det som utgör själva grunden. Vapnet innehåller inga direkta avbilder, utan komponeras av stiliseringar av föremål som ”ett slott”, ”en elefant”, eller som i Härenstams vapen, i symbolerna för elefant i 4 stycken elefantbetar.

Ibland får saker vara som de är på grund av att det ”alltid varit så”. Äldre tryckteknik och vår läsriktning gör att Göteborgs stadsvapen lätt kan uppfattas som ett flyende lejon. Försvarsmakten vill inte förknippas med något sådant, så efter otaliga diskussioner fick L6, luftvärnsregementet, vänt på sitt lejon liksom IFK Göteborg. Frågan är bara om de sistnämnda verkligen skulle ha gjort det?

Flera olika konstnärer kan illustrera samma vapen. Vapnet längst ner på sidan är Henrics eget vapen ” I blått fält ett blixtrande moln av guld” här illustrerat av Andrew Stewart Jamieson. Som vi såg under föredraget gör det sig synnerligen väl på tornerspel!

Så var finns källan? Vilken kombination av symboler och färger är ledig? Ska du välja kluven eller delad, lägga till lite laxstjärt? och hur var det nu med kungakronan? Läs mer om heraldik och bläddra i arkivet på heraldiska föreningens hemsida.