Publicerad av Åsa Kalée den okt 14, 2019

Vad kännetecknar en människa? När blev vi det? Vem var Adams pappa? Spörsmålen har upptagit det mänskliga sinnet sedan tillgången till viktiga näringsämnen i kosten tillgängliggjordes och vår hjärna och därmed dess kapacitet växte. Lennart Koskinen, är biskop emeritus i svenska kyrkan. Han är teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap och har ägnat en stor del av sin tid tillsammans med andra för att genom tvärvetenskapliga studier gå på djupet av vem vi är.

Lennart har 10 stycken barnbarn och på barns vis kommer frågorna om vem vi är och var vi kommer ifrån upp. Bosse undrar - Vem var Adams pappa? Vad kom innan? Det enkla svaret skulle naturligt kunna vara Gud, men det utgör endast en delförklaring. För att ge en mer komplett bild vill Lennart använda berättelser och redogörelser från flera olika vetenskapliga grenar. När han började reda i frågan mer systematiskt inser han att långt fler vetenskapliga grenar än han anat ägnar sig just denna fråga.

Tillsammans med en stor grupp forskare bestående av etiker, arkeologer, historiker, genetiker, antropologer, filosofer, teologer gav de sig ut på en expedition i människans fotspår. 1974 hittades en av våra viktigaste ledtrådar till vårt ursprung i Rift Valley i Uganda. Ett 3,2 miljoner år gammalt skelett kallat Lucy (in the sky with diamonds), ett 110 ca hög människoliknande figur. Det är hit de åker för att hitta svaret på Bosses fråga.

Vad kännetecknar mänskligheten? Vad är det som gör att den gren av varelser som för 6 miljoner år sedan, genom ett antal mutationer, tog en annan evolutionär väg. Vad ledde fram till dig och mig? Vad ledde fram till [adamm], människan, kvinnan & mannen, yin & yang, avbilden?

För 6 miljoner år tog ”vi” några av de viktigaste stegen mot det som är den moderna människan, homo sapiens. Det var mest sannolikt mutationer som fick vår hjärna att börja utvecklas på ett annat sätt. Vår förmåga att tänka i flera steg, att förutsäga faror, att samarbeta medvetet ökar. Genom dessa mutationer och genom genetiskt urval utvecklar de tidiga människoliknande varelserna allt större förmåga till abstrakt tänkande.

Gången blir upprätt och användandet av verktyg ökar. När användandet av elden blir mer medveten möjliggörs tillagning av kött och växter. Det tillgängliggör näringsämne, särskilt proteiner, och hjärnan blir ännu större i förhållande till andra djur. Man begraver sina döda och använder språk och symboler för ytterligare skjuts till det abstrakta tänkandet. Medmänsklighet, samarbetsförmåga, riter och moral följer i de utökade familjegruppernas spår. För ca 100 000 år sedan skulle vi känna igen oss själva i de personer vi mötte. Den moderna människans födelse och i dess sinne vecklar valv bakom valv bakom valv ut sig.

Nästa steg i evolutionen, i vår utveckling är möjligen i hur vi använder oss av artificiell intelligens. Att låta robotar sköta de automatiska processer och uträkningar som inte kräver det som är unikt för oss – medmänsklighet. Då får vi kanske tid och kraft att utveckla empatin för andra. Att skapa nästa steg på vår utvecklingstrappa som art, en period i historien som kan kännetecknas av respekt för andra, allas lika rättigheter och möjligheter avslutar Lennart Koskinen. Och vi ler. För vem vill inte finnas i en sådan tillvaro?