OLA TUFVESSON, KULTURGEOGRAF
Hur har butiksutbudet förändrats över tid?
Ola arbetar på institutionen för Service Management på Campus Helsingborg och har gjort en studie för ca 2 år sedan kring hur butiksutbudet och stadsbilden har förändrats över tid. Ola berättade om hur förändringar sker genom att nya typer av aktörer kommer in och förändringen sker gradvis. Materialet till studien bygger på fotoböcker. Fotografen gjorde 15 volymer under sin tid så därför finns det mycket material.
Ola berättade att efter 1996 kan man säga att det skedde en omfattande förändring. Då konkurrerande extern handel ut handeln i stadskärnan och ca 5 år senare kom e-handeln igång på allvar.
På 80-talet var de vanligaste butikerna i stadskärnan mode och kläder, skor, radio- och Tv-handlare, varuhus och bankkontor. Den här typen av butiker är mer ovanliga idag, så stadsbilden domineras av caféer, frisörer, nagelbyggare och mäklare, vilket bidrar till stadskärnans död.
Om vi backar till 20–30-talet så dominerades stadskärnan av livsmedelsbutiker, främst specialbutiker för tex fläsk, smör, fisk, mjölk, då hygienkrav bidrog till att man endast tillhandahöll en råvara. Även verkstäder för tillverkning och reparationer av olika slag var vanliga i stadskärnan, samt skrädderier. Likaså umgicks man på mycket på denna tid på lokal, på grund av trångboddhet, och man kunde finna caféer, serveringar och tobaks- och cigarrbutiker. På den tiden gjordes inköpen av livsmedel frekvent, ofta flera gånger per vecka, då kyl- och frysförvaring i hemmen var ovanliga, vilket gjorde att man handlade ofta och då även spontant möttes och umgicks naturligt på gatorna.
Om vi tittar på de gamla butikerna med våra nya ögon så representerar det mycket av det vi värdesätter och vill komma tillbaka till idag. Det var lokalproducerat, närodlad, hållbart tillverkat samt bidrog till sociala möten.
Ola har även studerat olika strategier för att göra staden mer intressant, och ett urval av detta är att tex sänka tempot i stadskärnan. Den ”långsamma människan” möts och konsumerar, människor som har brått hem igen spenderar inte tiden i staden, och det motverkar den intressanta staden. Likaså inbjudande miljöer och arkitektur bidrar till att människor stannar i staden samt att tilltala alla sinnen såsom lukt, smak, hörsel, syn.
Att göra servicemötet mer inbjudande med personal som gör det lilla extra, kan vara skillnaden som gör att man känner sig nöjd och välkommen. Tillåtande platser, som tex Christiania i Köpenhamn bidrar till en intressant miljö samt även aktivitetsplatser med ute gym, lekplatser och olika typer av upptäckarplatser. Det handlar också om att ta fasta på stadens ursprungliga historia och främja den tillsammans med det nya.