CHRISTIAN KINDBLAD, LOKALHISTORIKER
Att skriva ett referat på skånska är mer än de flesta klarar av, men det är verkligen något jag önskade att jag behärskade efter Christian Kindblands föredrag om skånska dialekter. Så mycket kunskap och lärorika anekdoter gör att jag uppmanar alla att ta del av Christians kunskap genom böcker och andra föredrag. Att sammanfatta det i ett kort veckobrev gör det knappast rättvisa.
Att skriva ett referat på skånska är mer än de flesta klarar av, men det är verkligen något jag önskade att jag behärskade efter Christian Kindblands föredrag om skånska dialekter. Så mycket kunskap och lärorika anekdoter gör att jag uppmanar alla att ta del av Christians kunskap genom böcker och andra föredrag. Att sammanfatta det i ett kort veckobrev gör det knappast rättvisa.
Skånska dialekter, eller munart som det numera heter, är ett föränderligt område. Om det hade Christian Kindblad, en av våra återkommande föredragshållare mycket att berätta. Orden vi använder ändras ständigt och de påverkar oss mer än vad vi tror.
I Sverige är Mälardalsdialekt det som anses vara rikssvenska. Det är den neutrala svenskan. Skånskan, som härstammar från lågtysk dialekt (runt Bremen) har starka influenser även av det östdanska språket. Under flera perioder i historien har vi i Skåne varit tvåspråkiga.
Dialekten/munarten påverkar inte bara hur vi låter utan också vilka ord vi väljer, även om det för just skånskan i större utsträckning påverkar hur vi säger saker och inte vad. Hur de typiskt skånska uttrycken och orden kommit hit kan variera. Det kan handla om ord som använts på många olika ställen i Sverige, men stannat just här. Eller tvärtom ord som haft sitt ursprung här och som sedan spridits.
Förr kunde en skicklig dialektforskare skilja på de skånska dialekterna med bara någon mening, men med ökad rörlighet kommer också en sammanblandning av olika skånska dialekter. Den ständiga försvenskningen gör att vissa ord och uttryck är på väg att försvinna och det tycker Christina är synd. Som tydligast exempel ber han oss värna ordet fastlagsbulle som blir semla.
Idag är acceptansen för dialekter större än de var tidigare och man kan prata (tydlig) skånska i både radio och på TV. Det kan ställa till det något för en del skådespelare, men sakta med säkert breddas bilden av skåningen.
Dialekter bevaras när vi skapar oss en egen korg av ord som vi känner oss trygga och bekväma med säger Christian. En korg av ord som betyder något.
I Sverige är Mälardalsdialekt det som anses vara rikssvenska. Det är den neutrala svenskan. Skånskan, som härstammar från lågtysk dialekt (runt Bremen) har starka influenser även av det östdanska språket. Under flera perioder i historien har vi i Skåne varit tvåspråkiga.
Dialekten/munarten påverkar inte bara hur vi låter utan också vilka ord vi väljer, även om det för just skånskan i större utsträckning påverkar hur vi säger saker och inte vad. Hur de typiskt skånska uttrycken och orden kommit hit kan variera. Det kan handla om ord som använts på många olika ställen i Sverige, men stannat just här. Eller tvärtom ord som haft sitt ursprung här och som sedan spridits.
Förr kunde en skicklig dialektforskare skilja på de skånska dialekterna med bara någon mening, men med ökad rörlighet kommer också en sammanblandning av olika skånska dialekter. Den ständiga försvenskningen gör att vissa ord och uttryck är på väg att försvinna och det tycker Christina är synd. Som tydligast exempel ber han oss värna ordet fastlagsbulle som blir semla.
Idag är acceptansen för dialekter större än de var tidigare och man kan prata (tydlig) skånska i både radio och på TV. Det kan ställa till det något för en del skådespelare, men sakta med säkert breddas bilden av skåningen.
Dialekter bevaras när vi skapar oss en egen korg av ord som vi känner oss trygga och bekväma med säger Christian. En korg av ord som betyder något.