ÖRJAN HULTÅKER, ÄGARE SKOP
Örjan Hultåker äger och arbetar i analysbolaget SKOP, ett företag som genomför, analyserar och publicerar rapporter för bland annat ekonomiska analyser. Under fredagens föredrag får vi ta del av fakta och analys av det stundande presidentvalet i USA. Örjan inleder med att konstatera att valet har två mörkliga kanidater. Idag, två månader innan valet, har Joe Biden ett litet försprång. Men då ska man hålla i minnnet att Hilary Clinton också såg ut att ha kopplat greppen när valkampanjen gick in i sitt slutskede 2016. Vi vet alla hur det gick då.
JOE BIDEN Har ägnat största delen av sitt liv inom politiken. Han trädde in som senator 1997, efter en mycket kort karriär inom akademien. Han var vicepresident under Obama, något som historiskt varit gynnsamt, men han fick, trots att det gick bra i South Caroline, det tufft under primärvalet. Han fick ge upp sin primärvalskampanj pga corona. Biden har haft det tufft under debatterna, inte minst genom motsåndet han mött i Kamala Harris som nu kandiderar som vice president.

DONALD TRUMP Trump fick som sittande president inget direkt motstånd i republikanernas kampanj. Kan fick dessutom ihop en massa röster genom att lyckas knyta ihop den kristna högern med de mer traditionella republikanerna. Framförallt genom att lyfta abort-frågan och Israel och att lova att tillsätta konservativa republikaner som domare i högsta domstolen.

I dagens undersökningar leder Biden med 7 %, ett ganska litet försprång. Det är rösterna i de 10 viktiga delstaterna som är avgörande och här är Örjan inte helt säker att motståndet till Trump överväger.

Biden går till val på motståndet till den sittande presidenten och det är ytterst oklart om den smutskastningskampanj som till och med skiner igenom i klart partisk media räcker till för att ge majoritet i det faktiska valet. Frågor som dominerar kampanjerna och som kommer att vara avgörande kan förändra läget mellan kandidaterna väldigt fort. Ekonomiin, våldet i storstäderna, arbetslösheten och coronahanteringen är områden som kommer att vara direkt avgörande för valresultatet.

Huruvida kandiaterna kommer att acceptera valresultatet, oavsett utgång, återstår också att se. Systemet med poströster och förskottsröster ser annorlunda ut i USA och Sverige tex.

Örjans slutsats är att vi ännu inte kan veta hur det kommer att gå och spänningen inför valdagen den 9:e november kommer alldeles säkert att öka. Men mer smutskastning och fler potentiella skandaler att vänta.